En motion är ett förslag till beslut som läggs fram av en eller flera riksdagsledamöter. Motioner är ofta motförslag till regeringens egna förslag (propositioner). Dessa motioner kallas följdmotioner. Under den så kallade allmänna motionstiden (som sträcker sig från riksdagens öppnande på hösten till 15 dagar efter det att regeringen lämnat sin budgetproposition till riksdagen) kan ledamöterna lämna in motioner som handlar om mer eller mindre vad som helst (fristående motioner). Under den övriga tiden är alltså motionsprocessen mer reglerad och motionerna lämnas då i anslutning till en proposition från regeringen, något som också innebär att motionen ska röra samma ämne som propositionen.

Inkommande motioner hamnar först i kammaren. Här beslutas i regel att skjuta upp beslutet (motionen bordläggs) och därefter skicka vidare motionen till utskotten (remittera). Det finns för tillfället 15 utskott och varje utskott har sitt respektive ansvarsområde (exempelvis Utrikesutskottet eller Kulturutskottet). I varje utskott sitter 17 ledamöter och antalet platser som varje parti har i utskotten speglar förhållandena i riksdagen. I utskotten behandlas motionerna av de ledamöter som utgör respektive utskott. Utskotten lämnar ett betänkande som innebär ett förslag på vad kammaren bör besluta kring motionen.

Därefter lyfts motionen i kammaren. Innan kammaren röstar debatterar ofta ledamöterna kring motionen. Efter debatten sker det en omröstning i kammaren. Därefter skickas en skrivelse till regeringen som talar om vilket beslut kammaren fattade. Det är därefter upp till regeringen att se till att verkställa kammarens beslut. Kammaren kan även besluta att återremittera en motion, vilket innebär att motionen skickar tillbaka till utskottet som får utarbeta ett nytt betänkande. För att en motion ska återremitteras krävs det att minst en tredjedel av de röstande stödjer beslutet.